Karamoor

Funsa

Och kaptenen

2cp

Vi beslöt oss att stanna i de två städerna i en vecka för att Fabian och jag skulle ha tid att studera boken som vi fann på den förbannade ön. Vi spenderade en vecka i Funsa. Siegmar och Gele tog sig lite välförtjänt R&R.

Andra dagen la Gele märke till att ett örlogsfartyg anlände till Nisa. Fabian och jag kom fram till att boken var en Grimoier med vädertrollformler. Vi var exalterade. Men insåg att vädermagi byggde på luft-, vatten-, jord- och eldmagi. Kunskaper som vi inte hade.

Fjärde dagen så besökte Gele och Siegmar djurmarknaden när de upptäckte folk i Zollernuniform som gick omkring och frågade folk och visade papper. Gele tyckte att hon kände igen marinsoldater. De valde att tag sig hemåt mot värdshuset och berättade för Fabian och mig.

Senare på kvällen så åt vi middag ihop, när Fabian la märke till att en av gästerna satt och spanade på oss. Han var lite för välvårdad. Han hade även samma frisyr som en hamnkapten i Khönigsperg. Även värdshusvärden höll koll på oss.

Vi beslöt oss för att lämna staden nästa dag. Vi hade bara en del saker att sälja av och hästar att köpa. Vi beslöt oss för att magasinera alkemiprylarna. Vi gick och la oss. Nästa morgon vid frukosten så kom kapten Barbara in på värdshuset.

Hon var klädd i civila kläder men man kunde se att hon var en militär. Hon kom fram till vårt bord och bad att få sätta sig vid vårt bord. Fabian bad henne att slå sig ner. Hon bad lite om ursäkt och vi bjöd henna på ett stop öl. Hon kom med bud från Amiralen i flottan, Benedikta och Amiralen bad oss att återvända till Khönigsperg.

Fabian berättade att vi var på väg åt andra hållet och kaptenen hade svårt att förstå att vi nekade. Hon visste inte varför Amiralen ville att vi skulle återvända. Men att inbjudan var riktad speciellt för Gele. Vi tackade nej. Vi hade planer åt annat håll. Kapten Barbara bad att få det skriftligt. Fabian skulle skriva ett svar medans Gele och jag skulle sälja lite saker.

Siegmar passade på att flörta lite med Barbara när de blev ensamma vid bordet. Han erbjöd sig att visa henne staden och hon tackade förvånansvärt ja. När hon hade fått Fabians skriftliga, diplomatiska svar så tog hon Siegmar i handen och de gick ut på stan.

Jag sålde av våra prylar och efter lite mer diskussioner så kom vi fram till att jag även skulle sälja av alkemiprylarna. Jag fick så småningom ett tips om en butik i norra delen av staden där en äldre man skulle sälja esoteriska. Han hade en bok om den Stenögda gudinnan och vi kunde få den plus lite pengar. Alkemilabbet skulle vara värt 10000-12000.

Samtidigt så hade Siegmar en dag på staden med kaptenen och fästade loss. De hamnade så småningom på Siegmars rum och de höll på ett antal timmar och slutade strax innan kvällsvarden. Hon gick till sin båt och Siegmar anslöt sig till kvällsvarden.

Nästa dag tog vi oss till handelsmannen Hensl, handlare av esoteriska. Jag passade på att titta runt och hittade en magisk sak i affären. Det var en platt stenskiva. 1 foot i diameter, 1 tum tjock, svart sten med glitter står på tre runda stenfötter. Han ville ha 600 daler för den.

Hensel tittade igenom alkemiutrustningen och vi tittade på boken. Den var riktig. Vi började köpslå. Vi fick 4800 för alkemiutrustningen. Men han sålde inte boken eller stenskivan billigare. Jag köpte stenskivan men vi lämnade boken.

Vi tillbringade några dagar med att köpa och sko våra hästar, köpa sadel och annan utrustning. Det gick på 4000 daler. Vi var nu redo att bege oss ut i Altreich. Vi ville resa västerut.

Comments

KDragon gronberg_n

I'm sorry, but we no longer support this web browser. Please upgrade your browser or install Chrome or Firefox to enjoy the full functionality of this site.